Den 19 oktober 2006 hittades en massgrav av de kurdiska byborna i Xirabebaba, på turkiska Kuru, när de skulle begrava en avliden bybo. Massgraven låg bredvid en grotta som varit tilltäppt sedan 1915. Byborna visste då att kvarlevorna tillhörde assyrier-kaldéer-syrianer och armenier.

Tidningen Özgür Politika tog bilder och skrev om massgraven i en artikel samma dag med rubriken: ”Massgrav i armenisk by” och publicerade även bilderna. Dagen efter spärrade militären av området och förbjöd all fotografering och all annan informationsinhämtning från platsen.

David Gaunt som är Professor i historia vid Södertörns Högskola intervjuades av Özgür Politika och uttalade sig om att en rättsmedicinsk undersökning av dessa kvarlevor kan fastställa vilken folkgrupp kvarlevorna hör.

Efter en interpellation av Hans Linde (V), debatterades massgravsfrågan den 12 december 2006 i Sveriges riksdag med utrikesminister Carl Bildt. I debatten framfördes krav om bildandet av en kommission för att undersöka massgraven. En stor del världens medier, inklusive de svenska och turkiska, skrev om massgraven.
Den 13 december gick ordförande för den Turkiska Historiska Institutionen, professor Yusuf Halacoglu, ut med ett pressmeddelande i vilket han påstod att massgraven var från den romerska tiden. Under de följande dagarna gick Halacoglu ut i turkiska medier och utmanade alla intresserade med budskapet, att han var beredd att låta öppna massgraven för undersökning.

Den 19 januari mördades den kända armeniska journalisten, Hrant Dink. David Gaunt lade tills vidare fallet på is. Den 12 februari gick Halacoglu ut i turkiska tidningen Hurriyet och utmanade på nytt med rubriken: ”Kom så skall vi öppna och undersöka massgravarna tillsammans”. Samma dag skickade David Gaunt ett brev till Halacoglu och föreslog att tiden för att undersöka massgraven skulle ändras till den 22-25 april, eftersom Halacoglu tidigare hade meddelat att mars månad var olämplig för honom.

Den 18 april mördas 3 missionärer i Malatya. Det allmänna klimatet var hotfullt och mycket farligt mot alla som kunde vara kritiska mot den turkiska staten.

Trots det allvarliga hotet åkte Sait Yildiz och professor David Gaunt till Turkiet för att undersöka graven. Det finns gott om artiklar som beskriver om hur det gick till.

Men denna resa gjorde Seyfo, folkmordet på assyrier-kaldéer-syrianer internationellt känd i den akademiska världen. Gaunt blev bjuden till många universitet i hela världen för att berätta om massgraven och undersökningen.

Utan Sait Yildiz hade detta inte varit möjligt. Därför tänker vi rösta på Sait Yildiz.

Özcan Kaldoyo
Jakob Rohyo